Frånvaron på bloggen har många orsaker, födelsedagar, slut på internetpengar, skoluppgifter, förkylningar och så vidare.. Veckan har varit späckad med aktivitet minst sagt.
Det började med måndagen, dagen då Amanda förvandlades från en 23åring till en 24åring. Ingen större förändring i hennes karaktärsdrag vilket glädjer mig. Hon är precis lika vulgär och underbar, kanske med en något ökad känslighet för åldersrelaterade skämt.
Presenterna från plymouthfamiljen bestod av en tshirt med ett mycket personligt tryck samt en foto och kollagebok. Mycket uppskattat. På kvällen gick vi ut och åt tapas och blev serverade av en dansade spanjor (han klappade i händerna så där salsaaktigt när han inte hade gäster att passa upp på), efter det gick jag och Johanna hem medan resten av familjen stack till Mutley Crown, mötte lite klasskamrater och drack billighetens billigaste drinkar. 1 pund för en öl på måndagar. Det är ca 10 kr. Inte klokt.
Dagen därpå var det hemma från skolan för att försöka råda bot på den långvariga hostan, jag svär ibland var lugnorna på väg upp. Nu är jag nästan helt återhämtad, men har tyvärr lyckats smitta av mig på både Erika och Amanda. På kvällen gick vi på teater och fyllde på våra kulturella depåer. Trevligt är bara förnamnet.
Onsdagen var kontakimpro på dagen, ännu bättre än tidigare, och för evigt min stora kärlek. På kvällen var det umgänge med en grabb från min och Erikas röstkurs. Han heter Fraser, är 25 och gillar att prata. Mycket. Vi spelade biljard och hade trevligt. Jag och Erika vann över honom och Amanda.
Torsdagen var skön hemmadag och kväll för min del. Hade en något tjockare text än tidigare att läsa och behövde komma igång. Innehållet var fysisk teater och Grotowski. Mycket intressanta grejer om ni frågar mig. Han har en del att säga till om.
Fredagen var jamsession hos Fraser. Det var kallt i hans hus, men det fanns två gitarrer, en Amanda, en Erika och ett glas vin, så det gick ju inte klaga. Efter några timmar av fingerplock och riffande drog vi oss ut i Plymouthnatten, det ösregnade så vi tog en taxi mot studentområdet. Hade tänkt gå till Upsu som är studentkåren och ett billigt ställe, men kön var 7 mil lång så vi rusade över på andra sidan gatan i stället där vi hittade in på Firefly. En ganska okej bar där de spelar daft punk, justice och la roux och har en mysig terass med finaste partybelysning. Vi dansade, både snyggt och fult, och hittade nya vänner. Ett par trevliga och något timida fotografstudenter vid namn John och Max som gillar Sverige och Stockholm. Glada över att hitta reko människor att prata med, byttes det nummer och pratades på. Dansandet kom åter och pågick tills klockan tickade mot kvart i tre och lite för många män blev lite väl på. Vi tog vår tillflykt hemåt och slumrade snart in.
Lördagen var festligheter igen. Jag och Amanda tog oss till Upsu, träffade Shioban från vår klass, som är en av de mest ärliga och öppna människor jag någonsin träffat. Hon är en frisk fläkt som får mig att tappa andan gång på gång med sina inte så politiskt korrekta uttalanden. Samman med henne såg vi ett band som jag inte riktigt kunde kategorisera, lite konstigt och lite hopkok av allt och intet. Johanna kom förbi och förhöjde kvällen ett tag, innan hon skulle hem och jag och Amanda fortsatte mot Ride där de trevliga fotograferna från kvällen innan höll hus. Kvällen flög förbi, vi hamnade på firefly igen, kom in på ämnet Jurrassic Park. Det blev ett ramaskri från Amanda och John när jag bekände min icke befintliga vetskap om denna enligt dem ”90-talsklassiker”. Jag nämnde att jag hade den på datorn, så vi tre svepte vår öl och begav oss mot hemmet på Trematon.
Amanda uppfann den natten något som numera går under namnet soff-ön, världens bästa uppfinning om ni frågar mig; Två soffor som ihopfösta bildar en liten grop, ett litet näste där man lätt kan se på film efter film. Fastna hela dagen. I alla fall startade jag filmen, Amanda somnade 20 minuter in och jag och John tittade tappert klart. Halv sex på morgonen släntrade han hemåt, jag försökte väcka Amanda men hon låg kvar i Soff-ön resten av natten. Själv slängde jag mig ner imin egen säng och sov som en liten gris till klockan 1. Angående filmen måste jag säga att jag fortfarande inte förstår tjusningen, men har lovat Amanda och våra engelska vänner att ge deras älskade film ett försök till. Möjligen en gång när jag inte är riktigt lika rusig och trött.
Söndag och måndagkvällarna har också spenderats med de nya vännerna. De ville ses idag med, men vår plymouthfamilj har inte setts i full skala på ett tag så vi bokade om det mötet och spenderar i stället kvällen i varandras närhet. Erika har gett mig huvudmassage, de andra har gett mig skratt. Soff-ön är mitt hem och där ämnar jag stanna resten av kvällen, läsandes monologer inför kommande scenskolesök. Imorrn har jag kontaktimpro så därför finns inte ett problem i världen, förutom hur jag så småningom ska kunna ta mig upp från denna soff-ö. Men en sak i sänder, nu står soff-ö-häng på agendan och inget annat.
Love it! Du skriver underbart och lockar mig til många härliga skratt även om jag i detta fall fått en mer utsvävande berättelse. Miss yous! love love love!// Jossan
SvaraRadera