Brecht och bölande...

Detta mina vänner.. Är Bertold Brecht, för er som inte vet vem denne man är, så ska jag tala om det för er. Han är något av en grundare för vad man kallar den episka teatern. En egen genre och typ av teater som tar avstånd ifrån Aristoteles och hans idéer om hur dramer bör byggas och framföras.
Just nu jobbar vi med Brecht, Aristotelesmotståndaren, och får pröva på distanserande teater. Det är väldigt lärorikt och kul, jag har hamnat i en väldigt bra grupp där jag stormtrivs. Vi skrattar och skojar, och stimmar och stojar. Imorrn är sista dagen i skolan för den här terminen, (OJ VAD DET HAR GÅTT FORT!!) och då ska vi framföra de resultat veckans arbete givit.

De tre senaste veckorna har verkligen varit mycket lärorika och roliga, för det mesta i alla fall. Jag har inte nämnt förra veckan, som var en enda lång motvilja från min sida. Då jobbade vi med psykologisk-realism i vilken man ska ta från sig själv, utforska sitt jag och använda detta som ett verktyg för en mer äkta teater. Det var något helt annat än Brecht där jag uppfattar det som att man i stort sett inte behöver känna alls utan bara gestalta (rätta mig om jag har fel, jag är nybörjare!). Hur som helst innehöll den veckan mitt första äkta gråtande på scen, tagit från någonstans i mig själv som jag inte riktigt förstår var jag hittade. Det var som en spärr jag tvingade mig över på något vis, och sen fanns den bara där, gråten. Det var jobbigt, otroligt påfrestande, och jag mådde ganska konstigt efteråt. Men så här i efterhand förstår jag vilken effekt teater och agerande verkligen kan göra på en. Man kan verkligen lära känna sig själv på många plan. Nästan som terapi..

Ja så går det till här, det här året kommer absolut inte vara bortkastade studiemedel, det kan jag garantera! Just nu har jag förresten näst intill färdigställt min tenta, det saknas bara lite granskning och filslipning, som jag fixar imorrn.
Viktor är faktiskt här, och jag har knappt haft tid för honom alls den här veckan. Så nu blir det kvalitetstid och säkerligen lite titt på Seinfeld på åttan runt midnatt.

Imorrn skolavslutning och julbordsätning vid humanistens kök med amanda. Bra avslut må jag säga!

Tenta-fantastico

Publiken på Göteborgs stadsteater

I am the tenta-fantastico. Ja det är jag bannemej. Började skriva för några timmar sedan och har säkert redan hunnit halvvägs. Kan det ha att göra med att jag gillar den här uppgiften månne?
Tentan är en föreställningsanalys, och jag gör den av en enligt mig ganska svårtolkad pjäs, men i en analys som den här behöver man inte gå in på djupet, även om det också vore kul. Publiken är stycket jag analyserar, och jag tycker så hemskt mycket om den. Som några familjemedlemmar och bekanta tidigare undrat så är det faktiskt än pjäs och inte något annat jag analyserar. Suzanne Osten är människan som regisserat den, och Lorca är dramatikern.

Fabulösa Suzanne Osten, regissör till Publiken

Hur som helst så har analysen gått i en rasande fart, jag måste nog erkänna att det till och med är roligt. Så roligt så jag vill analysera fler pjäser. Det underbara med teater, och med teateranalys är att man gör sin egen tolkning av en pjästext eller ett drama, det finns egentligen inget som är rätt eller fel (om man inte drar det alldeles för långt utanför sina ramar). Visst kan folk ifrågasätta ens tankar, men det är fortfarande otroligt upplyftande att teater är och förblir en konstform där man kan få lägga in sina egna tolkningar och känna precis som man vill för varje stycke. Jag vill vägra tycka om det som bör tyckas om, och jag vill älska den här föreställningen Publiken så mycket som jag faktiskt älskar den. Mitt herrskap, jag håller på att bli en självständig människa med egna tankar. Det är underbart.

Det nästan allra bästa med den här analysen är att jag faktiskt inte förstod särskilt mycket av pjäsen i sig när jag såg den, men efter att ha läst manuset och sedan sett pjäsen igen började ett antal frön gro. Sen när jag gick in och grötade ännu mer i texten, applicerade en analysmodell på den osv förstod jag ännu mer av vad jag tänkte om pjäsen.
Det är fint, och konstigt på samma sätt. Som om man har tankarna där inne, men inte riktigt får tag i dem förrän man verkligen låter sig fokusera på enbart dessa tankar. Det är som om de satt fast, och jag helt plötsligt, med hjälp av dessa analysmetoder, bände loss dem.
Fantastiska grejer, det här med hjärnor... Min har varit ganska trögflytande ett tag, men nu är den tillbaka. Det är väl bara att säga, välkommen åter! Nu ska jag och min hjärna tänka lite mera!

Återträff

Här sitter jag och ska just till att börja skriva på en sista tenta innan jullovet.. Ja vilken jäkla julklapp... Men det ska nog gå vägen. Tur att man har glada saker att tänka på en dag som denna. Hemkomst inom räckhåll, familj och vänner som ska återses, och dessutom en spelning!

Det är nämligen så att jag kommer återstråla med Susanna på annandag jul! Alltså det blir spelning liksom förra året. Ljuvligt! Det kommer bli så kul!
En och annan ny hit utlovas och jag kommer förhoppningsvis bjuda på ukuléléspel. Om det går in i micken..
Utöver oss spelar självfallet Hökartorget, sen lite annat mojs och gojs.
Bäst ni bokar in annandagen på Café Paris, för oj vad fint det kommer vara. Jag har inte spelat liva på evigheter så nu är det dags, och det riktigt kliar i fingrarna ska ni veta!

Nu ska tentan skrivas, så at tjag har tid att fila klart på mina låtar till spelningen!

Julklappsbestyr

Godkväll i stugan!
Alldeles nyss handlade jag sista julklappen. Det verkar ju som sagt som om det bara blir till Viktor jag inhandlar något fint. Nu är alltså den handlingen avklarad, och jag hoppas att jag gjort bra ifrån mig. Har ansträngt mig så in i norden, och i så fall har jag ju lyckats, eftersom det är tanken som räknas.

Jag har kommit på en mycket bra strategi vad gäller julhandlandet. Den trevliga rundan i butiker med inspiration och idéer är för mig given, men ingen inhandling bör ske, eftersom man kan få tag på det mesta över internet numera. Billigare och bättre, särskilt för dem som inte ens gillar julshoppingen.. Enkelt att stanna hemma och få hem allt i brevlådan. Lättare kan det nog inte bli. Men jag beger mig som sagt med välbehag ut på de julpyntade gatorna..

Nu återstår det bästa. Att slå in klapparna! Har inte hittat något fint inslagningspapper än, men det tar jag imorgon. Den kommande timmen tänker jag spendera med en kopp glögg, samtidigt som jag slipar fram ett par fina rim, som jag kan lämna med karlen hem till sitt älskade Bergkvara. Underhållning som förnöjer vill jag lova. Dock får jag inte glömma tentan som ska in på fredag, borde se till att sätta igång med den också, så jag inte helt förvillar mig i julyran.

Fram med rimlexikonet och synonym-ordboken, här vankas rimstuga!

Klipp och klistra...

När det är jul brukar man få julklappar.. Men inte i år. Familjen börjar bli ganska radikal, från att ha köpt mindre och mindre med klappar, har vi tillslut lagt ner det helt. Nu består julfirandet snarare av att ses och göra något tillsammans. En tradition som jag trivs med ganska så bra. Man kommer tillbaka till det egentliga skälet till julfirande. Pernilla och jag har bland annat planerat in sushi-kvällar i hemtrakten. Hoppas pappa är på? Kanske mamma vill pröva en annan gång? Att umgås, att uppskatta varandra går det ut på.

Jag minns när jag var liten och skrev mina önskelistor. Ibland var de nästan precisa i beskrivningen taget ur leksakskatalogerna. Skrev exakta namn på föremålen, vilket artikelnummer de hade, säkert också vad de kostade... Ja det gällde att vara tydlig så föräldrarna förstod vad det var som man såå trånade efter. Ett mindre antal av de milslånga listornas önskingar slog in, vilket ju var meningen. Självklart menade jag inte att min mor och far skulle punga ut med hela lönen på gåvor bara till mig. Det var snarare en inspirationskälla och en lista med riktlinjer.

Som sagt, inga julklappar i år. Men det gör ju detsamma för mig, fyller ju år i december så jag får presenter i alla fall. Höhö. Inte så viktigt egentligen, men man kan ju faktiskt passa på att ge riktlinjer även nu, ifall ens familjemedlemmar är inställda på att tillfredsställa en stackars fattig dotters högsta önskningar. Det var så himla kul att få klicka fram fina bilder, klippa och klistra ihop hela bunten i photoshop. Bara det var en present i sig. Men hur som helst, här följer en kort beskrivning av föremålen på bilden ovan:

• Plåtburkar, de är så vackra! Gamla som nya. Söta blommönster, eller varför inte retroinspirerat?
• Brickor, jag önskar jag hade åtminstone en. Samma sak här, fina mönster eller bilder.
• Kinaskor, de är mest med för att de är så fina. Men de ska jag nog lyckas inhandla själv.
• Tygkasse, ja tack! Någon rackarns söt en, att bära böcker och matvaror i. Nej till plastpåsar you know..
• Filmer, vill man ju ha en massa. En jag borde skaffat för längesen är ju Amelie från Montmartre, det är verkligen på tiden, så man har något att pigga upp sig med under riktigt mörka dagar.
• Böcker, (alla går att finna på http://bokshopen.lycknis.se/ till ett fabulöst pris) de är bra, och nog det jag önskar mig mest. Böckerna är Jan Stenmarks "Storpack", Monika Fagerholms "Glitterscenen" och Kristina Lugns "Dikter 1972-2003".
• Utöver detta önskar jag mig en munspelshållare, men den måste jag nog också skaffa själv..

Där fick ni alltså lite tips käraste familjemedlemmar. Tänkte mest att det kanske är svårt att veta vilka böcker jag vill ha när jag säger att jag vill ha böcker, och därför kom listan till. Som en liten hjälpreda. Visserligen vet ni säkert andra saker som jag behöver eller borde ha, så se alltså som sagt den här listan som en liten inspiraton bara. Mest var den så skoj att göra. Hehe.

Jaja, nu ska jag dra mig. Kärlek/Karolina

Första sista..

Nu har äntligen varenda syster ur den stora skaran besökt mig. Den här gången var det Pernilla, första Nordmansbarnet, sista Göteborgsbesökaren..
För tillfället ligger hon och läser i min måttligt bekväma bäddsoffa, inväntandes den kommande frukosten.
Det har varit en trevlig helg med mycket aktiviteter, vilka tog start redan i fredags kväll.
En gammal Wik-kompis vid namn Mårten, härstammande från Avesta, hade bjudit in mig och Viktor på fest, tema "Djur och skur". Pernilla och Ellinor hängde med. Jag och Pernilla hade tidigare på dagen varit på Buttericks och handlat. Jag köpte en råttnäsa, och Pernilla ett par vampyrtänder.
Mot kvällningen var utstyrslarna färdiga. Jag hade förvandlats till en råtta, möjligen en dammråtta, och Pernilla sa sig vara en olyckskorp (först hade hon tänkt vara fladdermus, men tänderna passade inte). Viktor kom med ett par skurhandskar, och lånade dessutom min städklänning från 60-talet. Strax kom även Ellinor, vi knåpade ihop ett halsband av disksvampar till henne. Sen tog vi spårvagnen till Klintens väg där festligheterna redan var igång. Vi var där ett par timmar, dansade till, enligt Pernilla, konstig musik, och pratade lite med ett fåtal ur den stora folkmassan. Sen åkte vi hem.

På lördagen tog sig morgonen en seg start, men slutligen kom vi upp ur sängkläderna. Åt frukost, och gjorde oss i ordning för en tripp till Haga och dess julmarknad, men allra först en otroligt god sushilunch på hälsobaren. I början av Haga, vid järntorget, hittade vi en väldigt mysig indisk butik, som till min stora glädje sålde kinaskor, jag ska snart dit och köpa mig ett par bruna... Stället hette Indigo och både jag och Pernilla befann oss i sjunde himlen. Kolla in butiken här.
De gamla konstnärskvarteren bjöd in till en mycket mysig julmarknad och vi spatserade runt ett tag, hann även med ett besök på en eko-mässa med Viktor, där gårdagens Mårten också befann sig. Tog en kaffe tillsammans.

Efter haga och Hejdå-sägning till karlarna, for jag och systern till Liseberg och deras julmarknad. Det var jättefint och fyllt av lampor upp till trädtopparna. Vi gick runt där inne ett par timmar, tog en varm choklad, tittade på alla härligheter, sen åkte vi hem och tog varsitt bad. Kylan hade sin påverkan på kroppen..
Strax kom Viktor och kvällens måltid började lagas, och efter intagande av diverse mumsiga kolhydrater och proteiner fortsatte vi med Lukas Moodyssons film Mammut. Den var bra, men ganska jobbig, dock sevärd! Sen var det sängen, sömn, och därefter morgon.
Viktor har gett sig av för att studera till sin omtenta och vi ska som sagt, äta frukost. En fin helg med början på ett avslut... Nu ropar magen efter mat. Tack och hej!

Det handlar om kroppen...

...tycker Grotowski. Grotowski är en polack som utforskat och utvecklat Stanislavskij-metoden, Stanislavskij är en ryss som jobbat inom teater och utforskat kroppens språk, alltså fysisk teater. Det hela handlar om kroppen. Att komma igång, att röra sig, att komma in i flödet..
Förstår ni nått? Kanske inte.. Hur som helst är det detta jag sysslar med i veckan. Grotowski och Stanislavskij, det är två namn som väger tungt i teatervärlden. Utforskare av teaterkonsten så att säga..

Vi har en gästlärare den här veckan, Sören Larsson heter han. Det han sysslar med är just det här, kroppens poesi... Han är faktiskt upplärd av självaste Grotowski. Wow...
Från allt stillasittande och teoretiskt arbete har min kropp verkligen skrikit efter att få vara kreativ och skapande. Det är jättehärligt att få komma tillbaka till det. Jag älskar verkligen att vara fysisk i teatern. Vi ska ha Sören hela resten av veckan, och veckan därpå kommer en av hans samarbetare och gör liknande grejer. Det är underbart. Nu får man skapa igen.

Larsson själv är en himla festlig gubbe, det liksom spritter i honom. Han är bergis snart runt 60, men lika lätt som en fjäder, och lite böjlig som en...(??)
Han är kort, svartklädd, gråhårig, och prydd med glasögon. Han pratar lite nasalt, och skuttar runt på golvet som jag vet inte vad.. Ibland exploderar hans kropp ut i en massa rörelser, ja herregud.. Hela han är ett enda klot av energi, och det sprider sig vill jag lova. Ljuvligt! Han är grym. Veckan är grym. Jag är grym. Det handlar om kroppen... Ja det är klart det är så. Människan är alldeles för låst i sina poser och rörelser. Befria kroppen, säger jag. Befria den och låt den dansa sig fram på gator och torg. Damer och herrar, befrielsen är nära!