Drömt

Tre nätters tung sömn. Faller in i de bästa av drömmar. Ingenting i mig vill släppa taget, spjärnar emot. Glider undan ett tag till. Känner mig som killen i Science of sleep. I halvt vaket, halvt sovande tillstånd tar morgonen form. Och någonstans långt borta väntar verkligheten. Det är näst intill omöjligt att vakna innan ljuset lämnar strimmor på väggen. Går inte att kontrollera. Ögonlocken är så svår att få upp. Kroppen, tyngre än någonsin. Till slut ändå, ringer väckarklockan och rycker upp mig. Bryskt och hårt. Katten ställer dörren på glänt, hoppar upp i sängen, jamar och kråmar sig. Jag slänger oförtjänta, buttra kommentarer på henne samtidigt som jag stryker medhårs. För första gången upplever jag segt morgonhumör och morgonkaffets positiva inverkan.
Trösterikt mitt i allt det sömndruckna är att solen varit på tillbakaresa i snart en månad. Igår värmde den till och med lite grann ute på skolgården. Hittar nånstans en löjligt optimistisk inställning som säger att "Snart är det sommar igen". Högst tveksam på om den optimismen kommer hålla i sig vintermånaderna igenom, men nog vore det bra mycket trevligare att känna så, än att klättra på väggarna hela januari och februari ut. /K

Triffids - Ett trick med ljuset

Senaste låten att hamna i mitt livs soundtrack. Åh de syntharna.
Åh den lagom svajiga rösten. Knäsvag här.