Brecht och bölande...

Detta mina vänner.. Är Bertold Brecht, för er som inte vet vem denne man är, så ska jag tala om det för er. Han är något av en grundare för vad man kallar den episka teatern. En egen genre och typ av teater som tar avstånd ifrån Aristoteles och hans idéer om hur dramer bör byggas och framföras.
Just nu jobbar vi med Brecht, Aristotelesmotståndaren, och får pröva på distanserande teater. Det är väldigt lärorikt och kul, jag har hamnat i en väldigt bra grupp där jag stormtrivs. Vi skrattar och skojar, och stimmar och stojar. Imorrn är sista dagen i skolan för den här terminen, (OJ VAD DET HAR GÅTT FORT!!) och då ska vi framföra de resultat veckans arbete givit.

De tre senaste veckorna har verkligen varit mycket lärorika och roliga, för det mesta i alla fall. Jag har inte nämnt förra veckan, som var en enda lång motvilja från min sida. Då jobbade vi med psykologisk-realism i vilken man ska ta från sig själv, utforska sitt jag och använda detta som ett verktyg för en mer äkta teater. Det var något helt annat än Brecht där jag uppfattar det som att man i stort sett inte behöver känna alls utan bara gestalta (rätta mig om jag har fel, jag är nybörjare!). Hur som helst innehöll den veckan mitt första äkta gråtande på scen, tagit från någonstans i mig själv som jag inte riktigt förstår var jag hittade. Det var som en spärr jag tvingade mig över på något vis, och sen fanns den bara där, gråten. Det var jobbigt, otroligt påfrestande, och jag mådde ganska konstigt efteråt. Men så här i efterhand förstår jag vilken effekt teater och agerande verkligen kan göra på en. Man kan verkligen lära känna sig själv på många plan. Nästan som terapi..

Ja så går det till här, det här året kommer absolut inte vara bortkastade studiemedel, det kan jag garantera! Just nu har jag förresten näst intill färdigställt min tenta, det saknas bara lite granskning och filslipning, som jag fixar imorrn.
Viktor är faktiskt här, och jag har knappt haft tid för honom alls den här veckan. Så nu blir det kvalitetstid och säkerligen lite titt på Seinfeld på åttan runt midnatt.

Imorrn skolavslutning och julbordsätning vid humanistens kök med amanda. Bra avslut må jag säga!

Tenta-fantastico

Publiken på Göteborgs stadsteater

I am the tenta-fantastico. Ja det är jag bannemej. Började skriva för några timmar sedan och har säkert redan hunnit halvvägs. Kan det ha att göra med att jag gillar den här uppgiften månne?
Tentan är en föreställningsanalys, och jag gör den av en enligt mig ganska svårtolkad pjäs, men i en analys som den här behöver man inte gå in på djupet, även om det också vore kul. Publiken är stycket jag analyserar, och jag tycker så hemskt mycket om den. Som några familjemedlemmar och bekanta tidigare undrat så är det faktiskt än pjäs och inte något annat jag analyserar. Suzanne Osten är människan som regisserat den, och Lorca är dramatikern.

Fabulösa Suzanne Osten, regissör till Publiken

Hur som helst så har analysen gått i en rasande fart, jag måste nog erkänna att det till och med är roligt. Så roligt så jag vill analysera fler pjäser. Det underbara med teater, och med teateranalys är att man gör sin egen tolkning av en pjästext eller ett drama, det finns egentligen inget som är rätt eller fel (om man inte drar det alldeles för långt utanför sina ramar). Visst kan folk ifrågasätta ens tankar, men det är fortfarande otroligt upplyftande att teater är och förblir en konstform där man kan få lägga in sina egna tolkningar och känna precis som man vill för varje stycke. Jag vill vägra tycka om det som bör tyckas om, och jag vill älska den här föreställningen Publiken så mycket som jag faktiskt älskar den. Mitt herrskap, jag håller på att bli en självständig människa med egna tankar. Det är underbart.

Det nästan allra bästa med den här analysen är att jag faktiskt inte förstod särskilt mycket av pjäsen i sig när jag såg den, men efter att ha läst manuset och sedan sett pjäsen igen började ett antal frön gro. Sen när jag gick in och grötade ännu mer i texten, applicerade en analysmodell på den osv förstod jag ännu mer av vad jag tänkte om pjäsen.
Det är fint, och konstigt på samma sätt. Som om man har tankarna där inne, men inte riktigt får tag i dem förrän man verkligen låter sig fokusera på enbart dessa tankar. Det är som om de satt fast, och jag helt plötsligt, med hjälp av dessa analysmetoder, bände loss dem.
Fantastiska grejer, det här med hjärnor... Min har varit ganska trögflytande ett tag, men nu är den tillbaka. Det är väl bara att säga, välkommen åter! Nu ska jag och min hjärna tänka lite mera!

Återträff

Här sitter jag och ska just till att börja skriva på en sista tenta innan jullovet.. Ja vilken jäkla julklapp... Men det ska nog gå vägen. Tur att man har glada saker att tänka på en dag som denna. Hemkomst inom räckhåll, familj och vänner som ska återses, och dessutom en spelning!

Det är nämligen så att jag kommer återstråla med Susanna på annandag jul! Alltså det blir spelning liksom förra året. Ljuvligt! Det kommer bli så kul!
En och annan ny hit utlovas och jag kommer förhoppningsvis bjuda på ukuléléspel. Om det går in i micken..
Utöver oss spelar självfallet Hökartorget, sen lite annat mojs och gojs.
Bäst ni bokar in annandagen på Café Paris, för oj vad fint det kommer vara. Jag har inte spelat liva på evigheter så nu är det dags, och det riktigt kliar i fingrarna ska ni veta!

Nu ska tentan skrivas, så at tjag har tid att fila klart på mina låtar till spelningen!

Julklappsbestyr

Godkväll i stugan!
Alldeles nyss handlade jag sista julklappen. Det verkar ju som sagt som om det bara blir till Viktor jag inhandlar något fint. Nu är alltså den handlingen avklarad, och jag hoppas att jag gjort bra ifrån mig. Har ansträngt mig så in i norden, och i så fall har jag ju lyckats, eftersom det är tanken som räknas.

Jag har kommit på en mycket bra strategi vad gäller julhandlandet. Den trevliga rundan i butiker med inspiration och idéer är för mig given, men ingen inhandling bör ske, eftersom man kan få tag på det mesta över internet numera. Billigare och bättre, särskilt för dem som inte ens gillar julshoppingen.. Enkelt att stanna hemma och få hem allt i brevlådan. Lättare kan det nog inte bli. Men jag beger mig som sagt med välbehag ut på de julpyntade gatorna..

Nu återstår det bästa. Att slå in klapparna! Har inte hittat något fint inslagningspapper än, men det tar jag imorgon. Den kommande timmen tänker jag spendera med en kopp glögg, samtidigt som jag slipar fram ett par fina rim, som jag kan lämna med karlen hem till sitt älskade Bergkvara. Underhållning som förnöjer vill jag lova. Dock får jag inte glömma tentan som ska in på fredag, borde se till att sätta igång med den också, så jag inte helt förvillar mig i julyran.

Fram med rimlexikonet och synonym-ordboken, här vankas rimstuga!

Klipp och klistra...

När det är jul brukar man få julklappar.. Men inte i år. Familjen börjar bli ganska radikal, från att ha köpt mindre och mindre med klappar, har vi tillslut lagt ner det helt. Nu består julfirandet snarare av att ses och göra något tillsammans. En tradition som jag trivs med ganska så bra. Man kommer tillbaka till det egentliga skälet till julfirande. Pernilla och jag har bland annat planerat in sushi-kvällar i hemtrakten. Hoppas pappa är på? Kanske mamma vill pröva en annan gång? Att umgås, att uppskatta varandra går det ut på.

Jag minns när jag var liten och skrev mina önskelistor. Ibland var de nästan precisa i beskrivningen taget ur leksakskatalogerna. Skrev exakta namn på föremålen, vilket artikelnummer de hade, säkert också vad de kostade... Ja det gällde att vara tydlig så föräldrarna förstod vad det var som man såå trånade efter. Ett mindre antal av de milslånga listornas önskingar slog in, vilket ju var meningen. Självklart menade jag inte att min mor och far skulle punga ut med hela lönen på gåvor bara till mig. Det var snarare en inspirationskälla och en lista med riktlinjer.

Som sagt, inga julklappar i år. Men det gör ju detsamma för mig, fyller ju år i december så jag får presenter i alla fall. Höhö. Inte så viktigt egentligen, men man kan ju faktiskt passa på att ge riktlinjer även nu, ifall ens familjemedlemmar är inställda på att tillfredsställa en stackars fattig dotters högsta önskningar. Det var så himla kul att få klicka fram fina bilder, klippa och klistra ihop hela bunten i photoshop. Bara det var en present i sig. Men hur som helst, här följer en kort beskrivning av föremålen på bilden ovan:

• Plåtburkar, de är så vackra! Gamla som nya. Söta blommönster, eller varför inte retroinspirerat?
• Brickor, jag önskar jag hade åtminstone en. Samma sak här, fina mönster eller bilder.
• Kinaskor, de är mest med för att de är så fina. Men de ska jag nog lyckas inhandla själv.
• Tygkasse, ja tack! Någon rackarns söt en, att bära böcker och matvaror i. Nej till plastpåsar you know..
• Filmer, vill man ju ha en massa. En jag borde skaffat för längesen är ju Amelie från Montmartre, det är verkligen på tiden, så man har något att pigga upp sig med under riktigt mörka dagar.
• Böcker, (alla går att finna på http://bokshopen.lycknis.se/ till ett fabulöst pris) de är bra, och nog det jag önskar mig mest. Böckerna är Jan Stenmarks "Storpack", Monika Fagerholms "Glitterscenen" och Kristina Lugns "Dikter 1972-2003".
• Utöver detta önskar jag mig en munspelshållare, men den måste jag nog också skaffa själv..

Där fick ni alltså lite tips käraste familjemedlemmar. Tänkte mest att det kanske är svårt att veta vilka böcker jag vill ha när jag säger att jag vill ha böcker, och därför kom listan till. Som en liten hjälpreda. Visserligen vet ni säkert andra saker som jag behöver eller borde ha, så se alltså som sagt den här listan som en liten inspiraton bara. Mest var den så skoj att göra. Hehe.

Jaja, nu ska jag dra mig. Kärlek/Karolina

Första sista..

Nu har äntligen varenda syster ur den stora skaran besökt mig. Den här gången var det Pernilla, första Nordmansbarnet, sista Göteborgsbesökaren..
För tillfället ligger hon och läser i min måttligt bekväma bäddsoffa, inväntandes den kommande frukosten.
Det har varit en trevlig helg med mycket aktiviteter, vilka tog start redan i fredags kväll.
En gammal Wik-kompis vid namn Mårten, härstammande från Avesta, hade bjudit in mig och Viktor på fest, tema "Djur och skur". Pernilla och Ellinor hängde med. Jag och Pernilla hade tidigare på dagen varit på Buttericks och handlat. Jag köpte en råttnäsa, och Pernilla ett par vampyrtänder.
Mot kvällningen var utstyrslarna färdiga. Jag hade förvandlats till en råtta, möjligen en dammråtta, och Pernilla sa sig vara en olyckskorp (först hade hon tänkt vara fladdermus, men tänderna passade inte). Viktor kom med ett par skurhandskar, och lånade dessutom min städklänning från 60-talet. Strax kom även Ellinor, vi knåpade ihop ett halsband av disksvampar till henne. Sen tog vi spårvagnen till Klintens väg där festligheterna redan var igång. Vi var där ett par timmar, dansade till, enligt Pernilla, konstig musik, och pratade lite med ett fåtal ur den stora folkmassan. Sen åkte vi hem.

På lördagen tog sig morgonen en seg start, men slutligen kom vi upp ur sängkläderna. Åt frukost, och gjorde oss i ordning för en tripp till Haga och dess julmarknad, men allra först en otroligt god sushilunch på hälsobaren. I början av Haga, vid järntorget, hittade vi en väldigt mysig indisk butik, som till min stora glädje sålde kinaskor, jag ska snart dit och köpa mig ett par bruna... Stället hette Indigo och både jag och Pernilla befann oss i sjunde himlen. Kolla in butiken här.
De gamla konstnärskvarteren bjöd in till en mycket mysig julmarknad och vi spatserade runt ett tag, hann även med ett besök på en eko-mässa med Viktor, där gårdagens Mårten också befann sig. Tog en kaffe tillsammans.

Efter haga och Hejdå-sägning till karlarna, for jag och systern till Liseberg och deras julmarknad. Det var jättefint och fyllt av lampor upp till trädtopparna. Vi gick runt där inne ett par timmar, tog en varm choklad, tittade på alla härligheter, sen åkte vi hem och tog varsitt bad. Kylan hade sin påverkan på kroppen..
Strax kom Viktor och kvällens måltid började lagas, och efter intagande av diverse mumsiga kolhydrater och proteiner fortsatte vi med Lukas Moodyssons film Mammut. Den var bra, men ganska jobbig, dock sevärd! Sen var det sängen, sömn, och därefter morgon.
Viktor har gett sig av för att studera till sin omtenta och vi ska som sagt, äta frukost. En fin helg med början på ett avslut... Nu ropar magen efter mat. Tack och hej!

Det handlar om kroppen...

...tycker Grotowski. Grotowski är en polack som utforskat och utvecklat Stanislavskij-metoden, Stanislavskij är en ryss som jobbat inom teater och utforskat kroppens språk, alltså fysisk teater. Det hela handlar om kroppen. Att komma igång, att röra sig, att komma in i flödet..
Förstår ni nått? Kanske inte.. Hur som helst är det detta jag sysslar med i veckan. Grotowski och Stanislavskij, det är två namn som väger tungt i teatervärlden. Utforskare av teaterkonsten så att säga..

Vi har en gästlärare den här veckan, Sören Larsson heter han. Det han sysslar med är just det här, kroppens poesi... Han är faktiskt upplärd av självaste Grotowski. Wow...
Från allt stillasittande och teoretiskt arbete har min kropp verkligen skrikit efter att få vara kreativ och skapande. Det är jättehärligt att få komma tillbaka till det. Jag älskar verkligen att vara fysisk i teatern. Vi ska ha Sören hela resten av veckan, och veckan därpå kommer en av hans samarbetare och gör liknande grejer. Det är underbart. Nu får man skapa igen.

Larsson själv är en himla festlig gubbe, det liksom spritter i honom. Han är bergis snart runt 60, men lika lätt som en fjäder, och lite böjlig som en...(??)
Han är kort, svartklädd, gråhårig, och prydd med glasögon. Han pratar lite nasalt, och skuttar runt på golvet som jag vet inte vad.. Ibland exploderar hans kropp ut i en massa rörelser, ja herregud.. Hela han är ett enda klot av energi, och det sprider sig vill jag lova. Ljuvligt! Han är grym. Veckan är grym. Jag är grym. Det handlar om kroppen... Ja det är klart det är så. Människan är alldeles för låst i sina poser och rörelser. Befria kroppen, säger jag. Befria den och låt den dansa sig fram på gator och torg. Damer och herrar, befrielsen är nära!

Cést Fini...

...betyder, "det är slut" på franska, om jag inte helt har tappat alla års inlärning.
Rusa nu inte iväg i tankar kring mitt förhållande.. Nej då, där skiner solen än, även om Viktor för tillfället irrar in sig i tentapluggerier, och därmed inte har så mycket fritid, vilket är typiskt nu när jag har i stort sett massa tid..!
Nej det som är slut, eller klart kanske är ett bättre ord, är tentan. Skickade precis in den, med de sista nedbantningarna av texten. Från att vara en tjockistentamen har den trimmats ner till en superläcker pudding a la 8800 tecken. Precis lagom storlek om ni frågar mig. I och för sig ligger bedömmandet hos Forser. Vi får se om det håller.. Hoppas det, vill gärna slippa omtenta.

Tid är något man oftast har gott om på tågstationer,
i alla fall i Hedemora på bilden ovan, där bussarna går kanske en gång i timmen.
Jämför det till GBGs spårvagnar som går var 10 minut...

Ah, jag lägger nu tentan bakom mig, och fokuserar på vad avslutet i sig betyder. Tid tid tid, ljuvlig, guldglittrande tid, att lägga på träning, duschning, läsning, och allra bäst: STICKNING!
(När jag får ett par stickor och ett nystan i händerna blir jag manisk)
Det är nog det som kvällen kommer gå åt till, en kopp te, en stickning och något trevligt på tvn. Men allra först, ett bad!

Söndagskris till söndagsmys

Nu... Nej nu... Nej NU är jag klar med tentan. Eller?
Jag har suttit framför datorn nästan hela tiden sedan sista inlägget, har ingen uppfattning om när det var men så är det iaf. Ryggen gör lite ont, men Viktor har redan varit där och klämt lite, så det känns okej. Nu håller han på och bakar bröd den filuren.
Tentan är alltså i stort sett färdig, men jag skickar inte in den förrän imorrn iaf. Ska finslipa lite på antalet tecken, (det ska väl helst inte vara mer än 2200 stycken på varje sida, jag har mer...) och sen ska även slutklämmen korrigeras till sin absolut mest slagfärdiga form.
Slutknorren är det roligaste med slutarbetet.
Även om jag som sagt lämnar sista arbetet till imorrn, har jag tagit till vissa åtgärder i fall att något skulle hända. Worddokumentet med tentan i, ligger nu även i min hotmailmapp på internet, bara i fall om något skulle hända. Är jag inte förberedd så säg?
Snart är jag nog också tillräckligt stark att omfamna vilket besked tentans återlämning än kommer med, men det tänker jag inte bry mig om nu.

Det är drygt att tentor bitvis är roliga att skriva, man får ju möjlighet att faktiskt reflektera och analysera kring vad man faktiskt tycker om saken, för de tar verkligen slut på ens energiförråd.
Nåja dagens arbete slutfört, klapp på axeln och kan hända ett bad. Eller sista matrixfilmen i triologin. Har för mig att den går på tv...
Snart får jag också smaska på Viktors nybakade bröd. Det blir en mysig kväll det här.
Imorrn kväll kanske en tentaöl blir av, för att fira av den rackarn. Det brukar vara ett trevligt avslut. Någon dag som följer ska även jag och Amanda bege oss till Jensens Böfhus (Tack Jossan som visade mig denna plats hihi) och lassa i oss en liten biff. Så man kan säga att tenteavslutsfestligheterna pågår ett litet tag. Med start nu!

Förövrigt är jag på ett vis tacksam till tentan idag, den har inte gett utrymme till den vanliga söndagsångesten. Underbart! En ny vecka. Underbart! Imorrn med fysisk teater med hela klassen, UNDERBART!
Hejdå på er.

Still going strong

Ja som ni märker har det inte blivit mycket av en följetong av tentaskrivningen i alla fall. Detta då jag ju främst har suttit och häckat över alla mina kursböcker de senaste dagarna, och inte haft särskilt mycket tid att skriva.
Idag är det söndag, och på ett sätt den sista dagen att skriva på. Visserligen ska tentan inte in förrän måndag24.00 men vi har lektioner ända fram till 16.00 så jag vill försöka bli så klar som möjligt idag.
Just nu känner jag att jag börjar få koll på innehållet och strukturen, men man vet aldrig. Känslan av att "tänk om jag har missförstått hela innehållet" smyger sig från och till på.
Jag försöker att slå bort sådana tankar så fort de kommer, blir jag inte godkänd så blir jag inte.. Studierna ligger på en helt annan nivå än gymnasiets ska jag säga.. Det handlar inte längre om att få så högt betyg som möjligt. Det handlar om att bli godkänd över huvudtaget.
Ibland kan tentafrågorna i sig vara tillräckligt svårtydda så man får sitta och avläsa dem i ett antal timmar.
Nåväl, snart är tentan klar. Då är det bara att tacka för mig, och sen ligger beslutet i Tomas Forsers händer. Blir skönt att få varva ner efter det här, för jag märker att jag går in i något slags stressigt tillstånd, inte så att man tänker på det, men som när jag sover, då tänker jag knappt på något annat än tentan. Är nog ingen vidare kvalité på den sömnen...
Det är inte hela världen om jag misslyckas, inte för att jag ställt in mig på det, självklart vill jag klara tentan, och tror att jag är kapabel till det. Men omtentor sker och blir så fallet, är jag inte den enda i detta misslyckande.
Nu ska jag skriva vidare. Kan hända en uppdatering något längre fram, men förvänta er inget!
Kramar

Åh nej!

Nu är det dags igen! Den är här! Hemtenta nr 2. Den här gången är jag ännu mer uppskakad och förvirrad, än förra gången. Antagligen på grund av min nya stränga, men duktiga, lärare. Hur blir man av med sina egna höga krav? Hur skriver man en bra tenta? Hur fungerar ens hjärna? Hur kan folk förstå sånt här? Vad vill jag säga om modernism och existentiella frågor? Vad kan jag om absurdism? I väntan på vadå? Vem är Godot? Hur tänker Samuel Beckett? Vad vill egentligen Lars Norén mig?

Ja frågor ställs på sin spets i den här veckans avsnitt om Kring Karolina..
Hur ska det gå? Följ den spännande upplösningen, på måndag ska tentamen lämnas in!! Missa inte!

Latmask på second hand shopping

Ja jag vet. Jag är en latmask. Legat på latsidan med blogginlägg denna vecka. Inte för att det har hänt särskilt mycket. Snarare har det nog inte hänt så mycket alls. Jag har läst och läst och läst i Svens Teaterhistoria, just nu är jag inne på 70-talet och den stora mängden frigrupper som uppstod då. Det är väldigt intressant och det får mig att fantisera om hur det vore att leva på den tiden.. Drömmer mig bort och önskar att jag hade fått vara med om den radikala vågen med alla dessa teaterhändelser och de kulturpolitiska visionerna.

Idag är det ett riktigt uselt kräkväder här i Götet. Regnet spyr ner på en, så man väljer att stanna inne. Jag tror det blir till att se på film samt påbörja årets stickning..
Igår var jag nämligen på ett Erikshjälpen här i trakten och hittade en massa garn billigt billigt! Det var världens guldgruva det där stället. Här kommer en lista på det jag hittade:

• En röd stor kofta (egentligen från herravdelningen)
• En svart oversize t-shirt med, hör och häpna, AXELVADDAR och fin brodyr runt halsen.
• En tidningssamlare
• En mycket fin scarf i rött lite blommigt mönster
• En massa garn
• En stor glastallrik som kommer fungera fint som uppläggsfat eller fruktfat

Såg en hel del andra grejer som jag gärna ville ha, men jag var tvungen att hålla i mig lite. Det nästan bästa med det här stället var att det låg på perfekt gångavstånd. Gångvägen innehöll dessutom en bro rakt över motorvägen, vilket gav mig någon sorts oövervinnerlig känsla. Ett litet lyckorus smög sig liksom på. Kanske hjälpte den dagens solsken också till? Nu börjar man bli så ovan vid solsken så man verkligen bländas av det, när det nu och då besöker ens vintertrötta ögon..
Det är ju lite tråkigt att jag inte har någon kamera att dokumentera det hela med, men om jag fortsätter fynda så här, ligger ett sådant inköp nog inte alltför långt bort...

Nu ska jag och Viktor äta Lasagne!

Monday monday...

Ny vecka, nya göromål. Det går fort, redan mitten av november. Helgen förflöt mycket snabbt antagligen p g a diverse trevliga händelser jag var med om. På fredagskvällen blev det ett besök, med Viktor och vår gemensamme vän Mårten, på Andra Långgatan och "Sejdeln" där billig öl är mottot.
På lördagen blev det en ganska tidig morgon, detta för att Viktor skulle ta tåget hem till Bergkvara. Vi åkte in till centralstationen, där Viktor bjöd på lunch, och sen var det bara till att pussa hejdå och låta gossen fara hem till sina fäder, för snickring och måleri i det lilla huset på deras gård.. Själv promenerade jag vidare i stan ett slag, rotade igenom lite affärer och fann en fin beige kofta på HM. Har blivit lite förtjust i beige, dock enbart i kläder, visserligen är det säkert mina fula beigea väggar som hjärntvättat mig, men de är fula hur fint beige än är på kläder. Så det så.
Efter koftköpet åkte jag hem, städade lite, jag skulle nämligen få besök. En viss Ellinor Fritz var ankommande. Först hade vi tänkt gå ut, men det blev till att stanna hemma och babbla sönder hela kvällen. Det var väldigt kul att se henne.

Igår, Söndag, blev en dag som fylldes med jogging, läsning av pjäser till scenskolan och texter till dramatikkursen. Produktivt, i alla fall en aning. Men mest kändes det, som det gör alla söndagar, som om dagen bara rann iväg utan att man hängde med själv.. Söndagar måste nästan vara kortare än andra dagar. Det känns så. 5 vakna timmar som bara försvinner..

Men nu är det ju alltså måndag, en ny vecka, nya saker på agendan. Idag har jag skickat in ansökan till audition på Malmö Scenskola. Det kändes bra. Nu jäklar ska jag börja söka! Sen har jag så klart varit i skolan, och därefter fikat med Erika (och Johanna ett litet tag) från dramatiken. Det var trevligt. Vi ska ses imorrn också, efter att jag har simmat, och hjälpa Amanda som varit sjuk, att ta igen skolarbetet. Det blir trevligt!

Nu ska jag öva texter till scenskolan, och lite, bara lite, tänka på att Viktor kommer hem igen imorrn. :P

Knack knack, vem där?

Härom dagen upplevde jag hur obehagligt det kan vara att bo i lägenhet. Det är svårt att göra den här upplevelsen kortfattad men jag ska försöka..
I förrgår när jag kom hem från biblioteket, var jag på väg in i lägenheten och fick plötsligt en känsla av att vara iakttagen. Tittade upp och såg att en äldre kvinna stod med dörren på glänt, på andra våningen, och stirrade ner på mig. Brydde mig inte mer om det utan gick in i lägenheten och låste om mig som vanligt. Strax knackar det på dörren, och jag ser genom kikhålet att det är samma kvinna. Funderar på om jag ska öppna eller ej, men tänker att det är nog inte så farligt, det är ju bara en liten tant..

Kvinnan verkade ganska splittrad, seg men samtidigt stressad, ganska underlig, hon var väldigt frispråkig och babblade på om i stort sett allt, innan hon till slut kom till sak.. Hon undrade om jag hade numret till taxi, för hon behövde åka till sjukhuset. Hon verkade paranoid och pratade om sin lägenhet, att det fanns asbest och svartmögel där, samt att proppar ofta gick, och hur hon inte längre kunde bo där...
Jag fixade hur som helst numret till taxi och följde sedan med upp till hennes lägenhet, där hon plockade ihop lite prylar som hon behövde, (Jag tog med mig mobilen, dessutom hade Viktor kommit hem hit och visste var jag var, annars hade jag nog inte gjort det).
Strax åkte hon i alla fall till sjukhuset, och jag och Viktor började laga mat.
Jag berättade vad som hänt. Strax kom en känsla av att den här kvinnan inte var psykiskt frisk, men jag vågade inte riktigt dömma så hårt, efter en kvarts bemötande. Kanske var hon bara en ensam äldre kvinna som sökte lite umgänge och tröst... Jag hoppades hur som helst att hon inte skulle börja kontakta mig dagligen, och kände mig ganska orolig..

Någon timme gick, och just som maten nästan var klar, ringde hon på igen. Bad att få komma in en snabbis och berätta hur det gått på sjukhuset. Jag sa att vi precis skulle äta, kände en viss motvilja till att släppa in henne, men tänkte att en kortis kan hon väl få komma in och berätta.. Förstod snabbt att det var dumt gjort, för när hon väl kommit in, satte hon sig väl tillrätta i soffan, och gav intrycket av att stanna.
Jag förstod mer och mer att det här var en mycket sjuk människa. Hon pratade på, på samma konstiga, öppna sätt, nämnde bland annat att hon hade varit inlagd på avgiftning någon gång tidigare, (så här i efterhand tänker jag för narkotika, eller alkoholmissbruk),vilket bekräftade mina aningar..
Uttryckte det sen som att läkaren, hon just besökt, vägrat hjälpa henne (vet inte vad hon ville ha hjälp för heller..) Läkaren ville visst få in henne på hem igen och dit ville hon inte. Strax försökte hon töja ännu mer på gränserna, och frågade om hon fick stanna ett tag, bara en timme.. "För tänk om de kommer och hämtar mig".. Där sa jag i alla fall nej. Drog en vit lögn och berättade att Viktor och jag skulle äta, därefter åka härifrån.. Hon bad och bad, var som ett barn, "Snälla, snälla!" men jag förklarade tydligt att det inte gick. Efter mycket övertalning och prat om att lägenheten nog inte var så farlig, och att hon kanske bara behöver vila, fick jag så småningom ut henne..
Jag och Viktor åt vår mat, sen tog vi en promenad (ifall hon spionerade och verkligen ville se om vi åkte iväg). Efter bara några 100 meter ser vi en polisbil, och anar vart den ska.. Den åker mycket riktigt in vid mitt hus, och jag är ganska säker på att det var henne de var och hämtade... Nu är hon nog tillbaka här i huset, men jag släpper absolut inte in henne igen om hon kontaktar mig.

Det här var en ganska jobbig upplevelse på många sätt, för jag vill vara godtrogen och våga öppna min dörr ibland, men samtidigt börjar jag tyvärr inse att jag nog inte törs göra det längre. Tråkigt och hemskt att man inte kan lita till folk längre..
Jag är inte rädd för henne, hon verkade inte aggressiv mot mig, men man bör ändå vara vaksam hädanefter.. Denna jävla främlingsfientlighet som växer sig större, här av tydliga skäl..
Efter en sån här händelse är det inte konstigt att tankarna börjar vandra i klyshorna kring samhällets uppbyggnad och hur de i behov av hjälp inte alltid får den. Så här ska det inte behöva vara. Hur kan man låta en instabil människa som denna bo själv? Det är grymt både mot henne och medmänniskor, att tvingas uppleva sådana här saker. Jag inser att man inte kan sätta alla på hem, och att människor måste kunna klara sig själva. Men hur bedömmer man att någon är tillräckligt frisk för att få bo själv bland människor..? Det kanske inte är något som alla klarar av?
Det blir lite ledsamt att uppleva samhället ur det här perspektivet, jag vet inte hur jag ska förhålla mig till det, men samtidigt tror jag att jag lärt mig en hel del... Enligt mig är det en fin egenskap att våga lita på folk, men man får nog överväga situationen lite, innan man öppnar dörren och frågar vad som står på.

Gratis på födelsedagen

Jag minns en gång för flera år sedan när familjen skulle åka iväg och gratulera mammas bror Nisse på sin födelsedag. Jag vet inte om jag uppmanades att göra en bild, eller om jag valde det självmant. Det är hur som helst ett starkt minne när jag visar min färdiga teckning för mamma, hon tittar på den med en uppskattande min, men lägger strax fram ett försiktigt; "Karolina, grattis stavas med två T". Stavningen var inte vad den är idag..
Minns inte om problemet rättades till, eller om föräldrarna trodde det skulle vara lite smålustigt att jag gav Nisse en teckning där det står att han i stort sett bortskänkes gratis.. Minns dessutom att jag på den tiden hade en förkärlek till utropstecken, vilket gör texten ännu mer hemsk, "Gratis Nisse!!!!" Låter som världens kap, en människa, helt gratis! Tur att jag kan stava idag..

Skälet till detta inlägg är faktiskt syster Josefin som blir 23 idag! Hurra hurra! Hoppas hon har en bra dag hemma i Hedemora! Grattis på födelsedagen!

Med henne i åtanke och Nisses grattiskort som inspiration, fick hon här en egen födelsedagshälsning i barnstil..
Ja ungefär så där kunde det se ut när Paint kördes i gång på den numera uråldriga datorn vi hade hemma på Prästgatan. Streckgubbar och den självklara solen med solglasögon. Fyndigt!Fyndigt! Ska avsluta med ett favorituttryck från min barndom passar ganska bra in här.. Vid diverse små svårigheter fällde jag ofta kommentaren:

"Det är inte så enkelt"
Jag kan bara instämma med mitt yngre jag, det är sannerligen inte enkelt alla gånger, och visst kan det bli små fel då och då, till exempel när man är runt åtta år och mest av allt bara vill skicka en liten grattishälsning..

Så Grattis Josefin!

Du levande och Goodbye Lenin

Igår efter att jag och Viktor haft vår misslyckade simtur, mycket på grund av den ganska nedgångna looken på hela badet i Frölundas Kulturhus, begav vi oss till en annan del av det tydligen, ganska rejäla kulturhuset. Stället tycktes inrymma både ett gymnasium med allt inkluderat, tandvård, badhus, gymnastiksalar, samt bibliotek, säkert fanns där ännu fler utrymmen vi inte hann uppfatta..

Introt i Du Levande...

Hur som helst, vi gick till biblioteket och hyrde film. Det blev Roy Anderssons "Du levande". En film som jag länge velat se, och nu äntligen fått glädjen att ta del av! Jag satt och drog på mungiporna mest hela tiden, även om det komiska i filmen egentligen var rättså mörkt. Du Levande är en väldigt vacker film som alla alla alla borde se, en riktig stämningshöjare i vintermörkret. Jättefint filmad, det blir nästan som målningar. Både realistisk och orealistisk på samma gång, helt enkelt underbar. Gå och hyr nu, (för er där hemma så är jag bergsäker på att den finns på biblioteket)!

Goodbye Lenin

När den lånade filmen var slut blev det en kort paus i filmtittandet, med lite diskande och andra nödvändigheter, sen sändes strax Goodbye Lenin på tvåan. Den sändes med tanke på att det var 20 år sedan Berlinmuren revs, och behandlar just tiden runt det. Den var, även den, väldigt bra. Så det blev två toppenfilmer på en och samma kväll. För bra för att vara sant nästan.
De senaste dagarna har faktiskt varit riktigt, riktigt fina. Jag mår prima just nu, just här, även om vardagens företeelser finns runt hörnet. Den dagliga disken som ska diskas, böckerna som ska läsas, och rummet som konstigt nog alltid blir stökigt igen..

Nu ska jag förgylla min kväll med lite Ukuléléspelande.
Kärlek god vänner/Karolina

Listat

Hej där ute! Här följer en kortfattad sammanfattning av det största som skett sedan sist, så både ni och jag ska få reda på vad som händer runt mig just nu..

• I fredags fick jag tillbaks min tenta, och den var GODKÄND! Glädjen total, efter att nerverna lagt sig.
• Jossan var här! Liksom Julias visit var den varmt välkommen. Vi har sett på Little Miss Sunshine, en av världens finaste svarta komedier! Vi har shoppat oss igenom Göteborgs utbud, Jossan mest på Accessorize, och jag mindre på Lagerhouse; bland annat en ljusslinga! Vi har ätit god mat, dansat, pratat, skrattat osv osv. Det var ett trevligt litet break i vardagen.
• I förrgår ringde Susanna mig, och vi pratade i ca trekvart, det var väldigt fint att höra hennes röst, det var längesen.
• Viktor och jag har varit och simmat på Frölundas bad. Vi upptäckte att vi inte kommer gå dit igen. Valhallabadet ska det va, 50 metersbassäng, bubbelpool och fina bastu-ar/s (hur böjer man bastu till plural?)!
  

Ja det kanske inte verkar som om så mycket har skett i alla fall... Men dagarna har verkligen varit fullspäckade med aktivitet, läsning, umgängen m.m. Inte för att det har varit jobbigt, bara svårt att ta sig tid till skrivandet...
Det finns mer att berätta men det tar jag mer om snart. Det finns några falafels som väntar på att bli stekta, en mage att mätta och strax därefter en tvätt som ska hängas!
Hejdå på en stund!

Josefin till Göteborg!!

Nu har hantverkaren gått sin väg till nästa dörr, och är därmed klar med min. Detta betyder att jag nu har all tid i världen att börja peppa över nästa systers besök. Imorrn kommer hon hit och lyser upp hela tillvaron! Finare än finast, glad och galen, ljuset i mörkret! Josefin Jossan Nissefajs! Nu bär det av! :D

Dörrbyte

Igår var jag på Publiken. Det är en pjäs skriven av Lorca och här i Göteborg uppsatt och regisserad av Suzanne Osten. Den var mäktig vill jag lova. Svårbegriplig bitvis, men jättevacker! Tyvärr inte så upplyftande att komma hem så sent som man gjorde, jag hade gärna velat sova ut lite, men det fanns inte utrymme till det.
Idag lite över åtta plingade det nämligen på dörren. Det var en pigg och skojfrisk hantverkare a la göteborgskt manér. Han och hans kompanjoner var ju väntade, men jag visste inte vilken tid. Vad bra att jag satte klockan på ringning så jag var vaken när de kom.
Det är nämligen så att de ska byta dörrar på lägenheterna i hela huset, istället för den här dåliga dörren som släpper igenom allt ljud från trapphuset, ska jag nu få en Daloc Säkerhetsdörr. Hoppas den håller vad den lovar, den ska ju vara tät, tyst och säker. Låter fint för i så fall kanske jag kan sova ut på lördagsmorgnar, utan att bli väckt av grannens odågor till ungar.
Sitter nu här och väntar på när de ska komma igång och väsnas inne hos mig, hör att de är hos grannen..

Oj! Nu plingade hantverkaren på igen. "Nu sätter vi igång" sa han. Jag bereder mig på oväsen. Skönt att jag inte måste läsa mycket idag då, om 3 timmar ska det vara klart...

Läslus

Inte riktigt lika fullspäckad, som bokhyllorna på bilden, är min bokhylla, men det närmar sig... Sitter nu redo och ska sjunka ner i Victoria Benedictssons "Den bergtagna" som jag lånat på biblioteket. Den verkar bra tycker jag. Tror jag ska läsa vidare bland hennes verk, när jag får tid. Vilket kan vara svårt att ta sig. Kurslitteraturen är den enda litteratur man riktigt har tid till. Man kan ju inte läsa jämt.. Men får jag en paus ska jag allt kika vidare i bland Benedictssons kreationer.

Placerade förresten alldeles nyss en order på en bok till kursen. Ca 250 kr för en "1900-talets teaterhistoria". Det var så illa tvunget. Även om jag inte ofta lägger mina pengar på böcker, kan det vara trevligt i bland. Det här är ju en kursbok, men ämnet känns relevant för mig och därför värd att skaffa till min lilla, som sagt, växande boksamling.

För övrigt har jag tagit bilden ute i lillstugan hos min farmor och farfar. De var ena rackare på att samla böcker och kunskap de. Fina inspirationskällor...

Hej så länge!

Glasöga!

Igår efter skolan gick jag till Smarteyes och köpte nya glasögon! Det gick jättefort och lätt, dropin synundersökning, val av bågar och sen inväg med beställningen. Det kändes underbart efter allt krångel jag haft med mitt tidigare nästan genomförda köp hos Specsavers.
Ska inte gå in på detaljer, men kort sagt så kände jag mig lite lurad hos Specsavers då de marknadsförde det som om jag fick 2 par brillor till priset av 1. Sen blev det massa extra kostnader och saker, som inte ingick i erbjudandet. I slutändan blev det typ bara bågen på det andra paret som var gratis... Var därför inte så sugen på att handla hos dem, utan bojkottade snabbt efter att jag hittat Smarteyes optikkedja.
Så glad över att jag fann det stället, för som fattiglapp och student har jag faktiskt inte råd att lägga tusentals kronor på bågar.. Jag struntar fullständigt i märkesbågar. En enkel båge, till ett bra pris är det jag söker, och faktiskt finner i den butiken.
Här blev det visserligen bara en båge, men en som tilltalade mig direkt, och som jag tror kan bli riktigt fin. Den är grå och matt i färgen, vilket gör att den inte tar så mycket fokus i min lilla nuna, och det tycker jag om!
Nu är beställningen alltså gjord, och redan om någon vecka finns mina bågar att hämta. Antirep, antireflex och tunnslipning redan i det billiga priset. Synd att jag inte har någon kamera att visa upp köpet i, men snart kanske jag har råd med en, om jag fortsätter göra affärer som dessa...
Förlåt det nästintill reklamiga inlägget, men jag blev faktiskt lite i sjunde himlen över att det finns de som inte försöker pressa pengar ur oss med detta behov.
Det här var faktiskt ett kap som hette duga!

Inte i min trädgård!

Istället för att läsa den pjäs och den text jag borde läsa till imorrn fastnade jag vid några filmklipp som jag, Julia och Mikaela spelade in för ett par somrar sedan. Det visade sig finnas fint material till en "miniskräckis", mycket passande i dessa dagar, tycker ni inte.

Då filmen är mycket "modernistisk" och handlingen kanske inte framgår jättetydligt, roade jag mig med att göra en "bakside-text" till filmen.

Karolina Nordman har lyckats igen! I sin nya film "Inte i min trädgård!" berör hon ämnet så många av oss tilltalas av; Kärleken till trädgårdsarbete.
Trädgårdsägaren, mäktigt framförd av Julia Nordman, blir vansinnig då en herrelös hund varit inne på hennes ägor, och satt sin egen utsmyckning i trädgårdsrabatterna. Grannen, spelad av Mikaela Johansson, tidigare känd från Trädgårdssabotören, försöker försiktigt övertala den alltmer förtvivlade trädgårdsägaren, att låta hunden vara. Men trädgårdsägaren har sina egna åsikter om hur man handskas med byrackor som lämnar "flytande kringlor" efter sig... Hur ska det gå för den stackars hunden? Kan någon rädda den?
En fantastisk kortfilm i allegorisk tappning, om förluster och galenskap.

Varsågoda då, lite söndagsnöje till er alla! Snälla, ta den med en nypa salt :P

Ett enmansband

Den här söndagen startade så sakteliga med en pojkväns avsked och sorti. Runt klockan tio tog han sitt farväl och begav sig åter till Kålltorp, för vidare studier till morgondagens tenta. Själv låg jag kvar ett tag och sträckte ut mig i den stora sängen.
Så småningom tog jag mig upp, startade datorn och fastnade där i någon timme. Men när dataspelen inte längre underhöll mig och internetsajter inte längre hade något att ge, tog jag min tillflykt till musikens värld. Ukulélén nästan talade till mig, där den hängde på väggen mitt emot mig.
Jag gick fram till den, tog ner den, och samtidigt sträckte jag mig efter en av mina gitarrer. Vidare gick färden mot bokhyllan, där jag snappade åt mig pappas gamla munspel och min tamburin. Nu kunde festligheterna börja.

Med tamburinen på golvet, en fot uppe på och ukulélén i famnen körde jag igång. Nu när jag inte har kompanjoner att spela samman med, måste man lära sig att sköta allt själv. Har länge tänkt pröva konceptet med ett enmansband, lite som Elias från "Elias and the wizzkids" soloframträdanden. Han är en enorm inspiationskälla. Kolla själva: http://www.youtube.com/watch?v=enwPPJAMroY

Jag körde igenom både nya och gamla låtar, främst med ukken som akompanjemang, då och då en ton på något av munspelen, och fann en helt ny värld. Skapandet har bara börjat tro mig! Det här kommer bli något nytt, en utveckling är på väg. Det som saknas är en ordentlig hållare till munspelet, så jag kan lägga melodislingor, men det ska jag nog köpa i veckan. Ni ska allt få se! Namnet Help Me Someday kanske inte funkar längre, tycks ju tydligen klara mig ganska bra utan hjälp...

Men nu en paus i skapandet, Viktor har nämligen lämnat en goda linsgryta, som väntar på att bli uppäten, hos mig. Puss!

Lusen lämnar Göteborg

Igår åkte hon hem igen, lillsyrran, som inte är så liten längre..
Det var fint att ha henne här, men jag tror att hon skapade en liten hemlängtan i mig.
Har varit lite olustig av mig både idag och igår. Nu har det visserligen gått över.. Detta mycket tack vare pojkvännens klurerier och förslag till bakomliggande problem. Det stod klart att finna att en saknad efter hemmet, och särskilt den lilla hunden, nog kunde vara katalysatorn. När en sån där olustig känsla kommer över en, blir visserligen allt lite mer ledsamt..
Men tacka vet jag Viktor och de perfekta låtval han lyckades pricka in på Spotify; Kassa skräniga gubblåtar "Då går jag ner i min källare" till Olle Adolphsons "Trubbel" fick mig att gå från rynkor i pannan till skrattandes, sjungandes och leendes. Det är en bra grej det där med pojkvänner.. På måndag har han tenta, han sitter här i soffan och pluggar för fullt, själv har jag 2-3 pjäser att läsa och i morgon ett 80-talsparty att besöka.
Snart kommer Jossan också!

Mer om Julias visit här, kommer om någon dag.
Tack för besöket så länge Lusen/Julia! Det var skoj att se dig!

Ledig tisdag

Idag är jag ledig från skolan, eller så ledig som jag kan bli. Har ett antal texter att komma igenom, men dem tar jag hand om mot kvällningen. Klockan är nu 10.12 och när den slår 10.50 ska jag och Julia vara ute ur lägenheten, redo att shoppa loss. Det finns mycket sådana ställen att besöka i Göteborg och vi ska se till att vi hinner med dem alla!
Här är ställena vi ska till:

• Kompassen och Arkaden, två bra shoppingcentrum som har mycket ungt mode.
• Weekday, jag vill köpa nya jeans.
• Buttericks, eftersom Julia ska på Halloweenfest.
• Haga, vackra, vackra Haga fyllt med fina små gator och fik att besöka
• Nordstan, har vi ork över efter allt annat går vi in i Skandinaviens största köpcentrum och tar oss en titt. 200 butiker!
• Saluhallen, ett mindre viktigt mål, men fyllt av god, inte alltför dyr mat.

Det blir nog en himla bra shoppingdag det här. Denna höstdag har nämligen smyckats med solens ljusa strålar, och det är bara att sätta på sig sina gamla paltor och ge sig ut i det underbara vädret!

Julia

Här har ni henne! Ungen, systern, minstingen.. Julia Nordman anländer till Göteborg

Städa städa varje fredag...

Visserligen är det inte fredag idag, utan söndag. Om nu gud finns lär han/hon bli arg däruppe i himlen; Städa på vilodagen! Hujeda mig!
Skälet till städartagen är ett mycket efterlängtat besök av en energisprakande lillsyrra, som imorgon tar tåget till Göteborg för att stanna över ett par dagar. Hon ska få se min lya i dess perfekta skick, och med detta kommer städningen. Här ska dammsugas, torkas, diskas, dammas etc etc..
Lika bra jag gör upp en lista, så att rackarungen förstår hur mycket tid jag lägger ner på detta allt för hennes trivsel:

• Dammsuga hela lägenheten
• Damma av alla ytor
• Tvätta
• Fräscha upp köket
• Torka golven
• Plocka ner det skrangliga sängbordet (som jag ändå inte vill ha framme) i källarn
• Dammsuga soffan
• Slänga soporna
• Putsa handfatet

Kan hända tar jag mig också tid att tänka fram viktig information, samt diverse destinationsmål som kan tänkas glädja tonåringens intressen. Tre dagar i storstan, vi har mycket tid att utnyttja!
Imorrn dimper hon ner i min lilla lägenhet, vad kul det ska bli att se henne.

Scenic World

Idag har jag lunchat med Ellinor på Café Garbo, vilket låter glamorösare än det är, men det var trevligt i alla fall! Sen shoppade jag lite förnödenheter till hushållet. Jag var in på Lager House och fyndade fyra skålar, två svarta, två vita, samt en mycket fin skål i glas. Köpte jag två pärmar på Akademibokhandeln också, måste få ordning på skolpapperen, fakturor och annat. Ganska bra shopping tycker jag..

När jag satt på vagnen hem lyssnade jag på Beirut i Mp3spelaren. Shoppingen måste ha tagit ut sin rätt på mig, då en viss låt nästan fick mig att gråta, jag tycker om den så himla mycket. Det är jobbigt att vara kvinna ibland...
Låten heter "Scenic World", den är jättevacker, alldeles för kort och går att lyssna på här: http://open.spotify.com/track/3RdiJd4HsbzxSDGxXABIKu

Nu ska jag duscha, sen ska jag äta mat, och SEN ska jag med Viktor, hans syster Karin och hennes grabb Emanuel ut till puben vid hagabion. Vi ska fira att Karin blivit äldre, hon är jättegammal, och jag är ung ung ung i fina regniga Göteborg!
Hejdå på er
Och familjen: Saknar er!

Housewife a la femtiotalet

Idag har jag de senaste timmarna agerat som min egen hemmafru, eller städerska kanske.. Tagit ikapp diskberg och städat undan i kök, rum och badrum. Hela rubbet. Mycket duktigt.
Nu är resterande tid av dagen min att göra med, vad jag vill! Underbart underbart!

Igår blev det först en tur till Anton i klassen på förfest, sen en snabb intitt till Viktors syster som fyllde år, och faktiskt bor i samma hus som Anton. Därefter vidare för att möta upp fler ur kursen på Publik, Andra Långgatan. Det var en trevlig kväll, med precis lagom mängd rusiga drycker och trevliga samtalsämnen. Kom hem runt halv 2 och sov ut ända till 11. LJUVLIGT!
Nu får vi se vad Göteborg har att erbjuda mig resterande tid.
Kanske drar jag ut och gör stadens shoppingdistrikt, kanske går jag och simmar i Frölunda, kanske stannar jag vid datorn och photoshop, det återstår att se.
En sak är säker, jag kan exakt vad jag vill!

The end is near...

Jag är finito, done, klar med tentan! (Tror jag) Men jag har fortfarande 6 timmar tillgodo, bra jobbat där.
Jag själv är också finito. Min lägenhet är ett bombnedslag, köket särskilt; Diska vem har tid med sånt, jag skriver tenta!
En huvudvärk känns komma krypande, men det gör mig ingenting för nu är jag klar.
Nu gäller bara att det duger också, och det hoppas vi att det gör?
Tråkigt att eftermiddagens fina väder har hunnit dra förbi, solen är skickat strålar men jag har inte tagit emot dem, och nu är det försent.
Men vad gör väl det?! För jag är klar med tentan!
Nu ska jag kolla upp var kvällens firande blir av, hörde något av någon, om dramatikpartaj någonstans. Om så är fallet, kan hända söker jag mig dit.
Kan man få avreagera sig lite angående tentafrustrationerna...

Jag är fri!

De kreativa ambitionerna

Paus i analysen. Inskyfflande av sötpotatis, quornbitar, champinjoner och rödlök i munnen och nu här vid datorn igen.
Gjorde nyss en mycket dum intitt på facebook, där Elin Bjerdin hade skrivit och frågade mig om jag skulle söka till teaterhögskolan i Stockholm i år.
Det ska jag inte. För de jävlarna hade en helt annan sista ansökningsdag än de andra teaterhögskolorna. Jag lyckades som vanligt pricka fel. Nästa år, nästa år...
Men jag tror att jag ska söka till Malmös teaterhögskola redan i år, så får jag pröva mina vingar lite. Ja det ska jag bannemej. Göteborgs tar inte in skådespelare i år så där gäller det att invänta till nästa höst, lite typiskt när jag ju faktiskt är i närheten..
Visserligen börjar det gro tankar om en skådespelarutbildning i Danmark. Vore inte fel. Det finns ju många vägar att vandra.

Ibland är det bra med en blogg att samla tankarna runt. Jag var tvungen att skriva av mig det här, innan jag ger mig på den allra sista delen i tentan. Annars kan jag inte koncentrera mig ordentligt. Åh vad skönt det ska bli att vara färdig.

Så, nu känns det lite bättre. Åter in i arbetet. Travaille travaille!

Hemtentans biverkningar

Ungefär så här kan det kännas att skriva hemtenta för första gången

Två tredjedelar avklarat

Sen några timmar tillbaka blev jag klar med fråga 2 i hemsk-tentan. Det var skönt. Den var intressant, men energikrävande.
När jag var färdig med den, hade jag tänkt hoppa på tredje frågan direkt, men insåg ganska snart att jag inte hade tillräckligt med kraft och hjärnkapacitet kvar. Så i stället, tog jag itu med källförteckningen, och citat-situationen. Det tog faktiskt en stund att fixa till allting så att det blev bra. Där kan vi snacka om att utnyttja tiden väl, för hade jag inte klurat ut hur man på ett korrekt sätt lägger in fotnoter och klurigheter då, så hade jag fått göra det imorrn mitt i slutskedet. Bättre då att ta det när hjärnan ropar efter något att få strukturera, den behövde det efter alla flyktiga och invecklade analysfunderingar.
När jag hade gjort det tog jag en väldigt välförtjänt paus och drack chailatte, med mackor, framför tvn. Lite IQ-befriande Simpsons gick på 6an. Perfekt! Lät tankebanken vila en liten stund...
När chailatten var färdigdrucken insåg jag att jag måste ut ur lägenheten, hade inte varit utanför min dörr alls idag. Kängorna på och ut i mörkret. Passade på att ringa Viktor och prata av mig dagsbehovet.
Nu återstår ca 28 timmar tills tentan ska lämnas in, jag vill tro att jag fortfarande har gott om tid till sista frågan. Så borde vara fallet. Frågorna tycks ta runt 5 timmar att sammanställa textmässigt. Det kanske låter bisarrt, att en enda fråga kräver så mycket tid, men faktum är att så är det.

Ja.. Det får räcka för idag.
Åh jag vill ut igen, men nu är det lite för mörkt och sent. Jag får ställa mig på balkongen ett litet slag tror jag.

Paus i dramatiken

Puh... Skönt.

Nu har jag tagit mig en välförtjänt lunch på någon timme innan jag återigen ger mig in i den analytiska världens förvirring.

På spisen kokar sparrisvattnet, i kylen ligger potatisen och väntar på att bli stekt och i högtalarna spelas gamla goda Bear Quartets album "The angry brigade". Jag anar att den kommande timmen kommer inhålla väldans massa trevligheter. Pausens frihet kommer med alla dessa möjligheter. När man egentligen inte har tid till att njuta, så njuter man ännu mer av den lilla tid man har tillgodo. Bra eller dåligt?

Nu åter till kökets lilla vrå!

Disciplin Karolina!

God morgon!
Här sitter jag nu, uppe sedan halv nio, redo att påbörja dagens hemtentamen. Tentan har jag hållit på med sedan i torsdags, och på onsdag ska den in. Tror att upplägget fungerar ganska bra för mig, det är en fin möjlighet att sitta hemma och arbeta med den när man vill. Det gäller visserligen att fokusera och vara sträng mot sig själv, så man inte gör annat, till exempel surfar runt på tradera i en halvtimme, eller tar alldeles för lång tid på sig innan man äter sin frukost.
Det blir lätt så, att jag drar ut på tiden. Men nu, hörni, nu är det dags. Hemtenta fråga 2 här kommer jag. Hamlet, Fedra och tragedin, släng er i väggen, jag ska klara av er i ett nafs!

100% Karolina

Här har ni den. Den ulitmata, superba, extraordinära, 100% Karolina bloggen. Nu ska jag försöka hålla igång i det här. Men ingen press va? Storstadslivet med dramatikstudier tär på mig. Fast några små notiser om vad jag sysslar med, ska jag väl hinna med att klottra ner.
Med bilder blir det värre, min gamla tjockisdigitalkamera har gått och dött, det var väl på tiden, men den hade varit trevlig att ha nu. Ni får hålla tillgodo med texten så länge, kanske någon förmögenhet rullar in någon gång, så jag har råd med en ny, något tunnare, kamera.

Systrar, mödrar, fäder, vänner och övriga välkomna att läsa!