Igår när jag skulle skypa med Viktor ringde pappa och berättade en sorglig nyhet. Familjens lilla älskling har gått bort. Tanja, vår terrier som varit med i mer än halva mitt liv finns inte längre. Känns väldigt mycket, igår gjorde det ont och snurrade i huvudet. Idag är jag halv. Det är en väldigt konstig känsla. Jag förstår på ett plan att hon är borta, men eftersom jag själv inte fysiskt befinner mig i Hedemora just nu så är det svårt att fatta helt och hållet att den gamle hundslingen är borta.
Kommer nog inte förstå det fullt ut förrän jag är hemma och inser att hon faktiskt inte finns där någonstans slumrande sin eftermiddagssömn..
Det har varit mycket skratt, många promenader, många stunder av tröstande kramar och kindpussar. Hoppas hon har det bra i sitt Nangiala. Tankarna går till systrarna, pappa och mamma, jobbigt att inte vara där ni är. Får försöka sörja lite på egen hand fast allt kommer gå i högt tempo här. En minnesstund i ensamhet kanske. Det finns många fina fria fält här, som hon gärna skulle sprungit på. Jag kommer sakna henne enormt, men tackar för den tid vi fick.
Familjen, och hunden, jag tänker på er och saknar er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar