Tenta-fantastico

Publiken på Göteborgs stadsteater

I am the tenta-fantastico. Ja det är jag bannemej. Började skriva för några timmar sedan och har säkert redan hunnit halvvägs. Kan det ha att göra med att jag gillar den här uppgiften månne?
Tentan är en föreställningsanalys, och jag gör den av en enligt mig ganska svårtolkad pjäs, men i en analys som den här behöver man inte gå in på djupet, även om det också vore kul. Publiken är stycket jag analyserar, och jag tycker så hemskt mycket om den. Som några familjemedlemmar och bekanta tidigare undrat så är det faktiskt än pjäs och inte något annat jag analyserar. Suzanne Osten är människan som regisserat den, och Lorca är dramatikern.

Fabulösa Suzanne Osten, regissör till Publiken

Hur som helst så har analysen gått i en rasande fart, jag måste nog erkänna att det till och med är roligt. Så roligt så jag vill analysera fler pjäser. Det underbara med teater, och med teateranalys är att man gör sin egen tolkning av en pjästext eller ett drama, det finns egentligen inget som är rätt eller fel (om man inte drar det alldeles för långt utanför sina ramar). Visst kan folk ifrågasätta ens tankar, men det är fortfarande otroligt upplyftande att teater är och förblir en konstform där man kan få lägga in sina egna tolkningar och känna precis som man vill för varje stycke. Jag vill vägra tycka om det som bör tyckas om, och jag vill älska den här föreställningen Publiken så mycket som jag faktiskt älskar den. Mitt herrskap, jag håller på att bli en självständig människa med egna tankar. Det är underbart.

Det nästan allra bästa med den här analysen är att jag faktiskt inte förstod särskilt mycket av pjäsen i sig när jag såg den, men efter att ha läst manuset och sedan sett pjäsen igen började ett antal frön gro. Sen när jag gick in och grötade ännu mer i texten, applicerade en analysmodell på den osv förstod jag ännu mer av vad jag tänkte om pjäsen.
Det är fint, och konstigt på samma sätt. Som om man har tankarna där inne, men inte riktigt får tag i dem förrän man verkligen låter sig fokusera på enbart dessa tankar. Det är som om de satt fast, och jag helt plötsligt, med hjälp av dessa analysmetoder, bände loss dem.
Fantastiska grejer, det här med hjärnor... Min har varit ganska trögflytande ett tag, men nu är den tillbaka. Det är väl bara att säga, välkommen åter! Nu ska jag och min hjärna tänka lite mera!