lördag 20 november 2010

Wingardium Leviosa (att sväva lite ovan mark)

Igår var det fredag och Harry Potter-premiär i Plymouth. Familjen och kanske 20 plymouthbor var på plats. I en halvsunkig och alldeles för stor biosal sprang jag rakt in i magin och blev kär igen och igen och igen, inte i Harry men i alltet. Skådespeleriet har trappats upp rejält, allvaret också. En ständig mix av blod, svett och tårar. Ja hjälp, den var ju faktiskt bra på riktigt.
När filmen var slut och de flesta familjemedlemmarna var lyriska och svävade på trollformler, gick vi raska steg hemåt.
Jag gick upp och tog på paljettklänning och tjockrött läppstift, för Johanna ville fota, och jag tackade ja till att figurera i fotografierna. Bara armar och sockervadd i handen, regnet som öste ner..
Hos den här rara damen finns resultaten.
Det var en bra kväll och får ses som en slags tidig belöning för allt slit jag måste ta mig för idag. Studier ska genomföras, men inte med möda, utan faktiskt med nyfikenhet och upptäckarglädje. På med jackan och med böcker i väskan, till ett café med god cappuccino och solsken rakt i fejjan. Blir inte fel. Svävar lite, mitt i röran.

1 kommentar:

  1. hej! Vad jättesöt du är i den fina klänningen,Hoppas Du o Viktor har haft det fint,
    hos oss finns ingen sol att gå ut i, idag är det mulet o ca 7 grader kallt, för lite snö för att åka skidor, men det lär funka i Gyllbergen o i Säter, får se om det blir någon tur i helgen.stor kram! mamma

    SvaraRadera