Har jag tur orkar jag trots sängliggandet börja forska runt den stora skoluppgiften, en essä på 2500 ord, som jag ska skriva.
Men hittils bara säng sängs säng och strax en hälsosam kopp grönt te med kopiösa mängder honung.
Något positivt mitt i hosthackande misär är att jag kan ta mig tid till att ladda upp bilder från helgens lördag. Kvinnorna från Plymouthfamiljen begav sig ut på gator och torg mot Ebrington Street, där Johanna tidigare hittat mysigaste vintagebutiker och bästa caféet i staden. På vägen dit fanns pastelliga hus som jag blev lite kär i och söta barn som sprang med lördagsgodis i nävarna.
Solbländade
Amanda och Johanna ser ut som ett seriöst indiebands EPcover
Stora jackor, små kroppar.
Clifton, gatan, puben
Nutida (och framtida?) roomie Erika, ibland ser hon ut som jag känner mig.
Busighetens Amanda på finfiket.
Grön bil, grönt hus.
Pax för det turkosa.
Barn på lördagarPlymouths färgskalor passar mig som hand i handske. Hur ska man kunna lämna?
Underbara bilder raring! Ni är så fina alihop och vilka härliga hus. Bilden med barnen som leker är ju helt fantastisk, önskar jag kunde vara där med dig och springa Plymouths gator fram hög på livet. Men men, vi ses till jul och det får duga gott. Mitt liv är just nu höga toppar och djupa dalar och jag saknar dig mer än vanligt. Jag kan inte bästamma om jag är on top of the world, loving it all eller om jag är i ett litet skrymsle undanföst på Angelltröa och ifrågasätter hela min existens... hur som helst, det löser sig och jag ska nog finna ut hur det är med den saken. kramar i massor, ses på skype snart hoppas jag. Puss puss// Jossan
SvaraRadera