I torsdags kväll var jag och Erika till The Fortescues källarbar. Där finns det gröna väggar, mysbelysning, akustiska kvällar och plockmat för den som känner för det. Vi drack cola tills jag tog tag i mina bristande nätverknings-skills och letade reda på personen som har hand om spelningarna. Ett fast handslag och en och annan namedropping senare var det bokat. 2 december Karolina Nordman spelning på Cellar bar. Alldeles för roligt. Nya låtar ska skapas, repetitioner av äldre ska genomföras. Peppen är på. Det här med nätverkande kanske inte behöver vara så svårt ändå. Ska nog se till att bli en mästare på saken ifråga, nätverka helvetet ur mig, nyttja kontakterna till bristningsgränsen.
Sorgligt bara att mannen i mitt liv inte kan närvara under spelningen, men snart kommer han hit. 8 dagar kvar och helt jävla underbart ska det bli att se honom. Hela 9 dagar blir han här. Mer än halva tiden av Plymouth har ändå gått, så då är den jobbiga biten över. Ibland blir jag galen av avståndet och alla tankar, men för det mesta går det bra. Snart är väntan förbi.
Jag är ju tack och lov ständigt underhållen av mina älskade plymouthsvenskar så dagarna flyger nästan för fort förbi. Plymotuhfamiljen, vacker i vått och torrt, får min röst att dagligen skrika av skratt angående diverse dekadenta äventyr m.m. Hjälper mig sträcka på ryggraden när jag säckar ihop lite för mycket av saknad och galenskap. Vad vore Plymouth utan oss?
Igår var jag ut på äventyr med Amanda, vi hamnade på en jamsession i det stökigaste huset i Plymouth. Där fanns förutom disk, skräp, smuts, damm och mer skräp, en banjo, ett piano, nästan för många gitarrer, en bas och ett par synnerligen trevliga musiker. Vänner till de inte längre så nyfunna fotografvännerna.. Det blev fyra timmars jam som kändes som en halvtimme. Några olika versioner av Hold your Horses ingick, däribland reggeaversionen, ingen favorit precis, men för kul för att låta bli. Jag är frestad att pröva banjon och kommer garanterat ta den i besittning en annan gång.
Idag har jag mest legat i Erikas säng och myst. Hon är sjuk och jag var slut. Vi tittade på Little miss sunshine och hade det alldeles för bra. Sov ett par timmar, vaknade och åt lite mat. En ganska händelselös men bra mysdag, vilket faktiskt kan behövas ibland. En konstpaus mitt i livet..
Åhh gulle du, vad roligt att höra. massa lycka till till dig, du kommer göra succe där borta på andra sidan havet. love u. pouss
SvaraRaderaVad skoj! Du kanske blir känd i England först, innan de lata svenskarna fått upp ögonen/öronen, för vilken liten skatt du är!Jätteroligt! Tråkigt med din förkylning, inköp handsprit och använd den, drick mycket gärna jos, käka vitlök, klä dej varmt, äger du några benvärmare annars skickar jag gärna till det dragiga huset. stora kramen mamma
SvaraRadera